Motorcykelkillen

Vi blev alltså kvar på platsen, mot min vilja, min son och jag. På kvällen kom festdeltagarna. Jag beslutade mig tidigt för att inte dricka något av alkoholen under festen, för att hålla mig vid mina sinnens fulla bruk. Jag ville verkligen inte vara där överhuvudtaget. Kvinnan som jag känt under alla år hade konverterat till ett monstruöst stycke jag inte ville ha med att göra, så jag ville vara körklar och redo att lämna platsen vid behov.

Det var total månförmörkelse denna kväll och festdeltagarna kunde beskåda spektaklet från första parkett genom fönstret. Alkoholen serverades i rikliga mängder men jag höll mig till min plan att inte dricka något.

När kvällen led mot vad jag hoppades skulle vara dess slut, kom sällskapet på att det skulle åka in till Kramfors för att gå på krogen. Jag avböjde vänligt men bestämt. Då inledde de en massiv övertalningskampanj att jag skulle med och att en av gästernas söner skulle vara barnvakt till min son.

Jag var relativt svårövertalad men åkte slutligen med sällskapet in till Kramfors. Det märkliga var att sällskapet förbjöds entré på ett par ställen innan vi slutligen släpptes in. En aning motvilligt av en av vakterna på en krog, sent omsider. Där träffade jag en motorcykelkille som jag samspråkade med under kvällen, vilket verkade störa de övriga i sällskapet som började häckla både mig och motorcykelkillen. Atmosfären i sällskapet var otrevlig. Motorcykelkillen var dock trevlig och såg vad som skedde, att sällskapet hade en aggressiv och otrevlig ton mot oss båda.

När krogen stängde eskalerade otrevligheterna. En bil kördes fram för att plocka upp hela sällskapet. Eftersom jag hade sonen kvar i finskans hem kände jag att jag var tvungen att åka med trots den aggressiva atmosfären. En av kvinnorna i sällskapet slet åt sig min mobil och jag tvingades med våld in i bilen av någon outgrundlig anledning.

Förklaringen skulle jag få senare.

Rendly